Växthusgasutsläppen från jordbruket utgör cirka 20 procent av de totala utsläppen i Finland. Finland har förbundit sig till internationella avtal vars mål är att dämpa de globala växthusgasutsläppen, och även jordbrukssektorn är skyldig att minska sina utsläpp. Att minska utsläppen från jordbruket har visat sig vara svårt och enligt Finlands klimatpanel är det effektivaste sättet att ändra markanvändningen och markanvändningsmetoderna så att de ger upphov till mindre utsläpp. Beslut om markanvändningen grundar sig vanligen inte på optimeringsprocesser och de nuvarande incitamenten kan till och med gynna åtgärder som ökar utsläppen.

Genom att stödja sig på och inkludera forskning utvecklar man inom projektet OPAL-Life metoder som stöder en utveckling av framtidens jordbruks- och miljöpolitik så att landsbygdens livskraft tryggas och belastningen på miljön minimeras.

Med hjälp av förhandsplanering av markanvändningen och ett verktyg för optimering av åkeranvändningen går det att kombinera en hållbar och högavkastande jordbruksproduktion med minskande växthusgasutsläpp. Genom att effektivisera produktionen på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt går det att minska skördeklyftorna på högavkastande åkrar och övergå till extensiv användning av lågavkastande eller avlägsna åkrar genom att nyttja dem som exempelvis gröngödslingsvallar, randområden, naturvårdsåkrar eller viltåkrar. Dessa ändringar bidrar också till att upprätthålla mångfalden inom jordbrukssektorn.

Inom OPAL-Life granskas hur åkrar som används extensivt kan återställas för livsmedelsproduktion till exempel efter markkompaktiering och vilka fördelar mångsidig och diversifierad odling ger med tanke på anpassningen till klimatförändringarna. Genom övervakning av växthusgasutsläppen undersöks vilka effekter ändringar av åkeranvändningen och beskogning har på utsläppen. Huruvida odlarnas synsätt och metoder är godtagbara undersöks under hela projektets gång och dessa beaktas i metodutvecklingen.

Syftet med åtgärderna inom projektet är att minska växthusgasutsläppen från jordbruket samt att förbättra jordmånens bördighet, miljöns tillstånd, jordbruksproduktionens konkurrenskraft och landsbygdens livskraft utan att äventyra den inhemska livsmedelsförsörjningen.